onsdag 26 april 2017

Ransonerat vatten


Det var inte bara mat och värme som var ransonerat utan även vatten. De utkommunicerade tiderna för vatten var 4 timmar/dag, varmt vatten hade man officiellt 2x2 timmar i veckan. Men det var inte alltid de tiderna hölls, mot slutet var det allt mer oregelbundet.
För att hinna utnyttja den oförutsägbara vattentillgången var kranarna på hela tiden ifall vattnet skulle slås på. De stängdes av bara när vi gick hemifrån. Vi satte propp i handfat och badkar för att samla upp vattnet när det väl kom. 
 Dessutom klarade inte pumparna av att pumpa upp vattnet till vår våning, så ofta blev vi utan trots att vattnet var påslaget centralt. Då fick man traska ner till pumphuset på gården med kastruller, dunkar och flaskor som skulle räcka till dricksvatten, mat och hygien under några dagar. Pappa släpade det tunga vattnet fyra våningar upp utan hiss och vi hjälpte till vad vi kunde. Det var inte direkt så att det var obegränsat med vatten i pumphuset heller, utan det kunde ta en kvart att fylla en 3-litersdunk. Köerna ringlade långa och alla hoppades att vattnet inte skulle hinna stängas av när man kom på tur. Mammas kommentar: "Det var nog under de åren som jag utvecklade mitt stora tålamod som har hjälpt till att utstå mycket under tidens gång."

Som sagt var vi inte fattiga utöver den armod som Ceausescus vansinniga system drabbade oss med, vi hade till exempel tvättmaskin i lägenheten. Dock i och med att vattentillgången var som det var så fick mamma ofta tvätta för hand i badkaret, hon fyllde en balja med vatten som hon värmt på gasspisen. Sköljde gjorde hon i kallt vatten. Jag kommer ihåg hennes fina pianohänder som var alldeles röda och slitna av det grova tvättmedlet och det kalla vattnet. Men vi var aldrig lortiga, varken vi eller våra kläder. När planeterna radade upp sig rätt och det fanns både el och vatten fyllde vi tvättmaskinen med vatten, lät den värma upp det och tömde sedan ut i badkaret, då var det precis lagom mändg för ett bad åt syrran och mig. På så sätt har även jag minnen av att bada med en gul badanka och en överdosering badskum, och vattenkrig med syrran, precis som alla barn borde ha. 
Pappa berättade om värme och kyla. Tydligen var det inte "bara" att värmen i elementen inte var på, utan för att undvika att elementen frös sönder så cirkulerade det kalla vattnet runt i systemet, så elementen kylde i praktiken ner bostäderna på vintern. (det låter fan i mig barbariskt, red.). Så vi fick täcka över elementen med filtar för att undvika den värsta kylan, och sedan kura ihop oss i samma säng med elradiatorer som komplement. De såg ut som på bilden men jag tror våra var bruna.
I morgondagens inlägg blir det lite mer personligt och kanske inte lika deprimerande, då visar jag nämligen vår och typ allas favoritleksak, en retropryl som fortfarande är populär bland ungerska barn! Hoppas kunna tidssätta det till vanliga tiden kl 09, något som sket sig i dag då jag har dragit på mig en riktig man cold, urk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar