lördag 22 april 2017

Värme och sånt


Ett av sparbetingen under Ceausescu var ransoneringen av energi. Jag har ingen aning om ifall det låg någon exakt plan bakom nerdragningarna för det kunde vara väldigt random när vi hade el, gas, gatubelysning eller uppvärmning. Det var dock väldigt sällan vi hade allt det samtidigt.

Vi bodde på fjärde våningen i ett femvåningshus i ett av miljonprogramområdena som byggdes i Kolozsvár (Cluj) under 70- och 80-talen. Vår fyra var en bostadsrätt eller rättare sagt en ägarlägenhet. Vi hade tre sovrum, vardagsrum, kök, ett badrum och en gästtoa. Huset var nybyggt 1980 eller 1981, originalskicket ser man här och var under den nya putsen. På den tiden var inga balkonger inbyggda och jag minns så väl det gula ljuset från de frostade glasrutorna, riktigt mysigt. 

Bild från Google Street View
Till vänster skymtar de mardrömslika 12-våningshusen. Vi bodde näst högst upp i huset i förgrunden, alla sovrummen vette åt det här hållet och mammas och pappas sovrum hade balkong. Det är den icke inbyggda balkongen näst högst upp, längst till höger, som var vår. Vår gula Dacia stod i en av p-rutorna. 

Som sagt var så kunde el, vatten och/eller värme försvinna med eller utan förvarning. För att klara vinterkvällarna när elementen var kalla hade vi små elradiatorer i varje rum. Minst sagt brandfarligt! De gav en varm, röd glöd när mamma satte i väggkontakten efter att vi hade lagt oss. Jag älskade att titta på den där mörkröda rektangeln i mörkret innan jag somnade. När varken värme eller el fanns fick vi alla sova i mammas och pappas stora säng med flera täcken om oss. Ofta gick mamma upp tidigt och satte på ugnen och öppnade ugnsluckan för att värma upp köket innan vi vaknade. Hon värmde vatten på spisen och vi tvättade oss i baljor i det varma köket. 
Mörka kvällar fick vi läsa läxor i skenet av stearinljus som stod på en upp- och nedvänd kastrull på köksbordet. En gång bar pappa upp ett bilbatteri och kopplade i en glödlampa. Uppfinningsrikedomen visste inga gränser, vi sparade använda tändstickor i en skål och eldade upp dem för att lysa upp på toaletten. 

Det låter som värsta u-landet men samtidigt så bodde vi ganska fint även om huset ser lite sunkigt ut från utsidan. Vi hade trevliga möbler och konst på väggarna. Syrran och jag hade var sitt rum och våra hyllor var fulla med böcker och leksaker. Det stod ett piano i vardagsrummet och vi hade musikaftnar när jag spelade violin och mamma ackompanjerade på piano. För att inte tala om alla gånger jag snodde syrrans blockflöjt och hon jagade mig runt lägenheten för att jag hade blåst den full med saliv. För de vuxna måste det ha känts lite bisarrt att leva ett helt vanligt liv och samtidigt gå hungrig och frysa på nätterna, för att inte tala om det hemska och utsiktslösa politiska läget. Men för mig var det en helt vanlig uppväxt. 

10 kommentarer:

  1. Testar kommentar från extern mobil webbläsare

    SvaraRadera
  2. Kollar om det funkar nu.

    SvaraRadera
  3. Ok jag har testat, kom igenom nu och jag har rätt att det till viss del beror på cookies. Man måste godkänna tredjepart cookies i sin bläddrare för att kunna kommentera här, och det gör inte de flesta som surfar på nätet pga dumt av säkerhetsskäl och definitivt inte iPhonemobiler.

    Jag vet hur hur jag ska bära mig åt ifall jag vill kommentera, men pga bökigt så kommer det inte ske så ofta.

    Intressant läsning iaf. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är irriterande med cookies som alltid har funnits men för några år sedan kom lagstiftning som gör det obligatoriskt för sajter att informera och ge möjlighet till opt-out. Det sabbar verkligen surfandet när var och varannan sajt har en sån ruta man måste klicka bort :(

      Radera
    2. Ja, så är det men det är inte det som menas med tredjepart-cookies. Att din sida vill ha en cookie är normalt, men på din sida så måste man godkänna att även andra sidor får lägga en cookie bara för att man har besökt dig. Jag har ingen aning om vem denne person är eller vilken sida det är som jag godkänner att lägga en cookie.

      "Definition tredjepartscookie
En tredjepartscookie är en cookie där avsändaren kommer från en annan domän än den som användaren besöker. Cookien har alltså en domännamnsavsändare som skiljer sig från den url som webbplatsen har."

      http://webbstatistiksystem.se/forstapartscookie-eller-tredjepartscookie/#.WPyIqEt03bg


      Detta är alltså inte något som jag godkänner genom en flyer i din blogg utan något som jag måste ha som föreställt bland mina inställningar. Och pga att det är att lämna sig sårbar för andra att lämna info och sedan ta info som du inte vill dela med dig av eller t o m plantera en trojan, så har de flesta den inställningen av.

      Detta är om jag förstått inte något som du kan påverka enbart på din blogg utan är styrt från hela plattformen.

      Ha en fin dag! :)

      Radera
    3. Men så uselt, ska kolla på vad det kan vara! Tack!!

      Radera
    4. Har skummat lite och det verkar inte som att det är pornhub eller researchgruppen som vill spionera på Järnridåbloggens läsare ;) har heller inte haft problem att kommentera på blogspot-bloggar tidigare men så använder jag Android.
      http://blogging.nitecruzr.net/2015/03/use-of-third-party-cookies-is-not.html?m=1
      Ska forska vidare genom IT-support-sambon. #cookiegate 🤘

      Radera
  4. Intressant! Och jag antar att barn anpassar sig och tycker det är normalt med elavbrott och ingen värme för att de inte vet om att resten av världen lever annorlunda. Som barn i Sverige visste jag ingenting om Rumänien utan det var först när diktaturen föll som jag hörde om det. Jag minns att de skrev i tidningen att presidenten hade kranar av guld i badrummen i sitt palats.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, vi var väldigt medvetna om att det inte var normalt. Vi kände även till tankeförtrycket och hur det egentligen borde vara. Men man tog en dag i taget som barn. Förstår dock inte hur de vuxna stod ut.

      Radera