Några maträtter

I dag tänkte jag dela med mig av några rätter man åt, både favoriter och mardrömmar. De flesta av dessa äts fortfarande som en del av den ungerska husmanskosten. Detta är det första av flera inlägg om mat.

En barndomsklassiker som främst serverades på dagis men ibland även hemma var mjölknudlar. Detta var tunna äggnudlar som kokades i mjölk och socker och resultatet blev en vit, söt soppa med nudlar i. Detta var en av mina favoriträtter trots att jag annars inte var förtjust i mjölk.

Just mjölken var en källa till ständiga strider både hemma och på dagis. Kall mjölk var ett okänt koncept utan mjölk dracks varm. Jag hatade varm mjölk men tvingades dricka en mugg varje kväll. Det var tjat, mutor och känslomässig utpressning ("om du älskar mamma dricker du upp mjölken") samt utläggningar om hur gott och nyttigt det var med mjölk. Medan det tjafsades hann mjölken svalna och fick en tunn hinna av grädde, den här hinnan var det äckligaste jag visste. Hemma tog mamma bort den åt mig men det var värre på dagis. Hade jag tur satt jag bredvid en kamrat som gillade den feta hinnan och hjälpte mig äta den.

En annan rätt jag var förtjust i var potatisnudlar. Detta var rutor av ibland hemmagjord, ibland köpt pasta som blandades med krossad kokt potatis som var stekt med olja, paprikapulver och lök. Denna kolhydratstinna rätt serveras med syrade grönsaker typ surkål, ättiksgurka eller min stora favorit, små runda paprikor fyllda med tunt strimlad surkål.  Ni kan läsa mer om potatisnudlar på den utmärkta centraleuropeiska matbloggen Emperor's Crumbles.

https://www.emperorscrumbs.com/grenadir-mars-potatoe-pasta/

Att syra var - och är - ett populärt sätt att konservera grönsaker och det var oftast det som serverades som sallad till lagad mat. Råa grönsaker var oftast tillbehör till kvällsmackan. Vi syrade allt från små gurkor till paprika och små gröna tomater (obegripligt). På sommaren var det alltid färsk gurksallad i ättikslag. En god färsk sallad var sallatsblad med vitlöksdressing och strösocker, självklart min favorit.

Ibland fick vi tag på hel kyckling och då lagade farmor sin paradrätt, ugnsgrillad kyckling i papperspåse. Påsen gjorde att skinnet blev perfekt rött och krispigt. Det finns liknande stekpåsar i affären men jag har inte vågat mig på att prova dem. En annan rätt hon gjorde var äppelpannkakor. Detta var rundlar av söt vetedeg som hon fyllde med rivna äpplen smaksatta med socker och kanel, dessa stektes sedan på båda sidor i en gjutjärnspanna som var tunt smord med olja. Så otroligt gott! Men mammas äppelpannkakor var en annan favorit, de bestod av tjock pannkakssmet blandad med rivna äpplen och friterade i olja. Man strödde kanelsocker på de varma pannkakorna så det smälte och bildade en söt kryddig sås. Mums!

Något som är väldigt populärt i ungersk matlagning är stuvade grönsaker. Vaxbönor, matpumpa, potatis och ärtor var några av stuvningarna som serverades med tillbehör som köttbullar, friterat bröd (som fattiga riddare fast i salt äggstanning) eller stekta ägg. Min absoluta favorit var morotsstuvning, något som tyvärr avskyddes av hela familjen. Ibland lagade mamma den älskade morotsstuvningen och då fick jag min revansch för den varma mjölken. Då var det ombytta roller: det var jag som fick förklara för min fnysande familj hur gott det var!